The Swedish Dream
Efter att ha spenderat många år i Sverige, har jag hunnit vänja mig vid -och till viss del även smittats av något som genomsyrar så gott som all svensk media och debatt idag.
Jag talar om den världskända svenska politiska korrektheten, lagom-tänkandet och vad som kallas "jantelagen".
Dessa, ganska oattraktiva, karaktärsdragen har mer eller mindre blivit lika svenska som Allsång på skansen och Dalahästar.
Problemet med detta är att det tycks ha rotat sig hundraprocentligt bland det svenska folket. Det märks oftare än inte. Det syns särskilt väl ute på nätet. Prova att googla ordet "blogg" idag och ni får med största säkerhet upp en hel del s.k modebloggar skrivna av någon dyslektiker, kompletta med dagsrapporter om deras Fredagskväll på Stureplan.
Inget fel i det. Jag är en liberal och vill man föreviga sina drickarvanor och senaste väsk-köp, till kommande generationer så är man för mig välkommen.
Folk vill uppenbarligen läsa sådant och det är ju självklart okej.
Vad som inte är okej dock, är att bloggar som dessa får överväldigande mycket mer uppmärksamhet än saker som faktiskt är av någon vikt. Att Linda, 15 år, dagligen läser Blondinbellas blogg är kanske inte något att alarmeras över.
Men när något som utmålar sig som en nyhets-sajt, såsom Aftonbladet.se, Expressen osv. också finns bland hennes fans ..ja mina damer och herrar, då är något galet med media-sverige.
För ca 20 år sedan, när jag kom till detta land, slogs jag av hur extremt objektiv och upplyst media var, vid jämförelse av det jag var van vid. Idag kan jag inte kalla någon av de större dagstidningarna varken objektiva -och definitivt inte upplysta.
TV-nyheter existerar knappt, det finns några tramsiga debattprogram som aldrig fokuserar på viktiga frågor.
Vad vi har kvar i form av reportrar, de skriver allt som oftast om Britney Spears nya frisyr eller hur man går ner 15kg på en månad med hjälp av en super-diet som passar ALLA människor. Logiskt eftersom alla människor är byggda precis likadant och har spenderat hela livet med exakt samma hälsokost och motionsvanor.
Ofta skivs det om politiker som tjänar mycket pengar. Det är nämligen en synd att tjäna mycket pengar i Sverige. Att vara höginkomst-tagare i Sverige, är samma som att vara en hänsynslös snobb som äcklas av människor som inte kör senaste BMW:n.
Ingen annanstans i hela världen finns det en så extrem avundsjuka när det gäller lönecheckar och klass-skillnader som i Sverige. Ni kommer aldrig att hitta en Amerikansk tidning som hänger ut kommunpolitikers lönebesked eller årsdeklarationer. Jag kan för mitt liv inte förstå hur folk, som betalar onödigt dyra pengar för att upprätthålla en sorts fejk-monarki, kan tro att deras folkvalda politikers löner är det stora problemet.
Det har dock slagit mig på sistone att det inte bara huvudsakligen är media som förändrats och blivit lat och pinsam.
Det är Sverige.
Svenskar vill inte ha nyheter. De vill inte ha Aftonbladet ELLER Expressen.
De vill ha Se&Hör och Hänt Extra.
De vill inte diskutera huruvida kungahuset har en roll att spela i det moderna samhället.
De vill diskutera huruvida Carola har en roll att spela i nya säsongen av Let´s Dance.
De vill inte på något sätt delta i sitt samhälle. De vill bara vara åskådare.
Och de vill gnälla. Det gillar de.
De vill gnälla om för mycket invandring, för dåliga politiker, utbrändhet och psykisk press.
De vill vara sjukskrivna och läsa Blondinbellas blogg.
The Swedish Dream.
Jag talar om den världskända svenska politiska korrektheten, lagom-tänkandet och vad som kallas "jantelagen".
Dessa, ganska oattraktiva, karaktärsdragen har mer eller mindre blivit lika svenska som Allsång på skansen och Dalahästar.
Problemet med detta är att det tycks ha rotat sig hundraprocentligt bland det svenska folket. Det märks oftare än inte. Det syns särskilt väl ute på nätet. Prova att googla ordet "blogg" idag och ni får med största säkerhet upp en hel del s.k modebloggar skrivna av någon dyslektiker, kompletta med dagsrapporter om deras Fredagskväll på Stureplan.
Inget fel i det. Jag är en liberal och vill man föreviga sina drickarvanor och senaste väsk-köp, till kommande generationer så är man för mig välkommen.
Folk vill uppenbarligen läsa sådant och det är ju självklart okej.
Vad som inte är okej dock, är att bloggar som dessa får överväldigande mycket mer uppmärksamhet än saker som faktiskt är av någon vikt. Att Linda, 15 år, dagligen läser Blondinbellas blogg är kanske inte något att alarmeras över.
Men när något som utmålar sig som en nyhets-sajt, såsom Aftonbladet.se, Expressen osv. också finns bland hennes fans ..ja mina damer och herrar, då är något galet med media-sverige.
För ca 20 år sedan, när jag kom till detta land, slogs jag av hur extremt objektiv och upplyst media var, vid jämförelse av det jag var van vid. Idag kan jag inte kalla någon av de större dagstidningarna varken objektiva -och definitivt inte upplysta.
TV-nyheter existerar knappt, det finns några tramsiga debattprogram som aldrig fokuserar på viktiga frågor.
Vad vi har kvar i form av reportrar, de skriver allt som oftast om Britney Spears nya frisyr eller hur man går ner 15kg på en månad med hjälp av en super-diet som passar ALLA människor. Logiskt eftersom alla människor är byggda precis likadant och har spenderat hela livet med exakt samma hälsokost och motionsvanor.
Ofta skivs det om politiker som tjänar mycket pengar. Det är nämligen en synd att tjäna mycket pengar i Sverige. Att vara höginkomst-tagare i Sverige, är samma som att vara en hänsynslös snobb som äcklas av människor som inte kör senaste BMW:n.
Ingen annanstans i hela världen finns det en så extrem avundsjuka när det gäller lönecheckar och klass-skillnader som i Sverige. Ni kommer aldrig att hitta en Amerikansk tidning som hänger ut kommunpolitikers lönebesked eller årsdeklarationer. Jag kan för mitt liv inte förstå hur folk, som betalar onödigt dyra pengar för att upprätthålla en sorts fejk-monarki, kan tro att deras folkvalda politikers löner är det stora problemet.
Det har dock slagit mig på sistone att det inte bara huvudsakligen är media som förändrats och blivit lat och pinsam.
Det är Sverige.
Svenskar vill inte ha nyheter. De vill inte ha Aftonbladet ELLER Expressen.
De vill ha Se&Hör och Hänt Extra.
De vill inte diskutera huruvida kungahuset har en roll att spela i det moderna samhället.
De vill diskutera huruvida Carola har en roll att spela i nya säsongen av Let´s Dance.
De vill inte på något sätt delta i sitt samhälle. De vill bara vara åskådare.
Och de vill gnälla. Det gillar de.
De vill gnälla om för mycket invandring, för dåliga politiker, utbrändhet och psykisk press.
De vill vara sjukskrivna och läsa Blondinbellas blogg.
The Swedish Dream.
Kommentarer
Trackback
